Frågor och svar

Nedan har vi sammanställt de mest vanligt återkommande frågorna med svar per respektive område hämtade från Boverket.

Attefallshus

Får jag bygga både en friggebod och ett Attefallshus på min tomt?
SVAR: Ja, det får du. För Attefallshus krävs dock att du gör en anmälan och inväntar startbesked från din byggnadsnämnd.
Får jag sätta upp ett Attefallshus vid ett flerbostadshus?
SVAR: Nej, Attefallshus är ett komplement till en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.
Hur beräknas taknockshöjden?
SVAR: Den räknas från markens medelnivå invid byggnaden till taknocken (högsta punkten på taket).
Får jag bygga ihop Attefallshuset med mitt bostadshus?
SVAR: Nej, Attefallshuset ska vara fristående.
Jag äger en obebyggd tomt, får jag bygga ett Attefallshus där?
SVAR: Nej, byggnaden får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett Attefallshus där.
Får jag ha en källare under mitt Attefallshus?
SVAR: Det finns inget hinder mot att bygga med källare om det är lämpligt främst ur geoteknisk synpunkt.
Vad betyder anmälan – kan man börja bygga direkt när man har skickat in den?
SVAR: Nej, du måste invänta ett startbesked från byggnadsnämnden innan du börjar bygga. Läs mer under rubriken Anmälan.
Kan jag bygga ut min friggebod så att den blir ett Attefallshus?
SVAR: Ja, det är tillåtet att bygga till en befintlig friggebod så att den blir ett Attefallshus. Det krävs dock att samtliga krav för ett Attefallshus är uppfyllda samt en anmälan till byggnadsnämnden och startbesked innan du bygger till.
Får jag bygga till ett Attefallshus på 25 kvadratmeter med den bygglovsbefriade tillbyggnaden på 15 kvadratmeter?
SVAR: Nej, det är inte tillåtet.
Gäller reglerna även på arrenderad tomt i fritidsområde?
SVAR: Ja, så länge det finns ett en- eller tvåbostadshus på tomten.

Frågor och svar om friggebodar

Jag har en friggebod på 10 kvm, får jag bygga en till på 5 kvm?
Ja, det får du.
Får jag sätta upp en friggebod på en obebyggd tomt?
Nej. Friggebod (komplementbyggnad) är ett komplement till en- eller tvåbostadshus. Det måste finnas ett bostadshus på tomten när du börjar bygga friggeboden
Får jag sätt upp en friggebod vid ett flerbostadshus?
Nej. Friggebod är ett komplement till en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.
Hur beräknas taknockshöjden?
Den räknas från markens medelnivå invid byggnaden till taknocken (högsta punkten på taket).
Får en friggebod se ut hur som helst?
Nej. I plan- och bygglagen står att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun om du är tveksam.
Kan jag placera en friggebod var jag vill på tomten?
Friggeboden ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. Om du placerar boden närmare gränsen mot granne än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Medgivandet bör vara skriftligt. En friggebod får inte placeras närmare allmän plats än 4,5 meter. Exempel på allmän plats är gata, gång- och cykelväg, park eller natur.
Får jag bygga ihop en friggebod med mitt bostadshus?
Nej. Friggeboden ska vara fristående.
Får jag bygga en friggebod nära stranden?
Strandskyddsdispens enligt miljöbalken krävs normalt om man bygger inom 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Ibland är strandskyddet utökat ytterligare. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din fastighet.
Vad får jag använda friggeboden till?
Friggeboden är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus. Den kan användas till exempel som uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu och båthus.
Får jag ha källare under min friggebod?
I lagen och förarbetena står inget om källare. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun.

Frågor och svar om badrum, gästtoaletter och tvättstugor

Vad kan Boverket svara på?
Boverket arbetar med kunskap om byggande och förvaltning i ett samhällsperspektiv och vi kan inte ge praktiska råd, eller vägledning i enskilda fall eller tvister.
Badrum - Vad ska jag tänka på?
Utforma och underhåll ditt badrum så det tål vatten och fukt. Att det inte medför fuktskador i golv, väggar, tak och andra rum och att fuktig luft snabbt ventileras ut. Beslag som lossnar och andra skador som uppkommer behöver snabbt åtgärdas. Detta gäller också andra rum i den omfattning som de utsätts för vatten eller hög luftfuktighet.

Ett badrum byggs med flera material och produkter som alla har sin viktiga funktion. För att dessa ska fungera tillsammans och slutresultatet ska bli bra så är det viktigt att använda material och produkter som är utprovade tillsammans i ett system. På tillverkarnas hemsidor så finns produktinformation. Där kan också finnas monterings- och dimensioneringsanvisningar.

Det är vid renovering viktigt att byta ut gamla våtrumsmattor, golvbrunnar och andra detaljer som har åldrats och blivit spröda, eller som inte passar ihop med dagens produkter.

Vattenskador medför stora kostnader. Det krävs kompetens, hantverkskunnande och kunskap om material och produkter för att bygga badrum och andra våtrum och för att göra installationer. Du hittar kunskapen och kompetensen hos Branschorganisationerna.

Ska du bygga badrum i ett annat rum eller i källaren så behöver du ta reda på om det går att göra som du har tänkt dig. Byggnadens konstruktion och ventilation kan behöva ändras. Du kan behöva anlita en ingenjör som på plats kan se förutsättningarna och begränsningarna och som kan utforma ombyggnaden.

Utforma badrummet med material och utrustning som är lättstädade.

Var hittar jag information och var får jag hjälp med mitt badrum?
Den bästa informationen som dessutom är praktiskt inriktad hittar du hos branschorganisationerna, samt hos tillverkarna eller leverantörerna av de produkter du tänker använda. Informationen hittar du enklast genom att söka på internet.
Varför får jag olika regler och besked för badrum; vad gäller?
Boverkets Byggregler anger samhällets minimikrav på byggandet för att undvika fuktskador. Dessa innehåller funktionskrav och visar inga tekniska lösningar. Det är tillåtet att bygga bättre än vad reglerna anger, men inte sämre.

Branschorganisationernas utformar detaljerade regler som deras behöriga företag ska följa. Dessa är utformade för att uppfylla Boverkets byggregler, samt också egna krav som är anpassade för det hantverk som organisationen företräder och de produkter som de arbetar med.

Försäkringsbolagen arbetar för att minska vattenskadorna. De anger att man ska följa Boverkets regler och vill att man gör det enligt branschreglernas detaljregler. Försäkringsbolagets krav anges i försäkringsvillkoren och dessa kan skilja mellan olika försäkringar och bolag. Boverket kan inte svara på försäkringsfrågor eller frågor om Branschregler.

Jag har mögel i mitt badrum - hyresvärden och bostadsrättsföreningen åtgärdar det inte?
Du kan vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning.
Bor du i en bostadsrättsförening så bör du först kontrollera i stadgarna om det är du eller föreningen som har ansvaret för fuktproblemet. Om föreningen har ansvaret så bör du i första hand ta upp problemet och försöka lösa det med föreningens styrelse.
Badrum och dusch, vad ska jag tänka på?
I badrum krävs det normalt vattentätt skikt på golv och de delar av väggen som utsätts för vatten (våtzonen). Anslutningar, infästningar och genomföringar ska vara vattentäta. Andra genomföringar än golvbrunnen, placeras så de inte blir direkt utsatta för vatten. På övriga ytor i badrummet så krävs ett tillräckligt fukttåligt material med vattenavvisande och lättstädad yta.
Det ska vara fall mot avloppet på de delar av golvet som utsätts för vatten och det får inte finnas bakfall. Branschreglerna anger måttsatta våtzoner och anvisningar för fall mot golvbrunn.
Ett tips att göra våtzonen tillräckligt stor så du kan byta ut badkaret mot en dusch eller tvärtom.
Tvättstugan, vad ska jag tänka på?
I tvättstugan finns det normalt ett golvavlopp. Golv och väggarnas nederdel ska då tåla vatten och vara lättstädade. I många fall så krävs det ett vattentätt skikt på golvet som viks upp väggen, tillräckligt högt för att vatten på golvet inte ska skada väggen eller läcka in i den.
Vattentätt skikt kan behövas bakom tvättbänken eller utslagsvasken. I övrigt bör det normalt räcka med vattenavvisande ytor i tvättstugan.

Gästtoaletten, vad ska jag tänka på?
I en gästtoalett i en privatbostad med toalettstol och handfat med breddavlopp och utan golvbrunn så behövs ett vattenavvisande stänkskydd bakom handfatet och vattenavvisande och lättstädat golv.
Vad är ett vattentätt skikt?
Ett vattentätt skikt ska hindra fukt från att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Det ska skydda byggnadens konstruktion från att skadas då vatten spolas, spills ut eller läcker ut på golvet i rummet. Ett ytskikt kan vara vattentätt som en våtrumsmatta med svetsade skarvar, eller ett färgsystem som är avsett som vattentätt skikt.
Ytor med kakel, klinker är vattengenomsläppliga och på speciellt trähus så ställs stora krav på att det finns ett vattentätt skikt och stabilt underlag.
Det krävs också att anslutningar, genomföringar och infästningar är vattentäta.
Fuktig luft i badrummet orsakar kondens och mögel på vinden, varför?
Den varma fuktiga luften som bildas i badrummet tränger ut igenom hål och glipor och när varm fuktiga luft kyls ner mot kalla ytor på vinden så blir det kondens och ofta mögel.
Det är viktigt att innertakskonstruktionen mot vinden är tätad mot luftläckage och speciellt i badrummet. I många hus så finns det en plastfolie eller en impregnerad papp som ska ha den funktionen, men ofta är det glipor längs väggar och runt ventilationskanaler som gör att det inte blir lufttätt.
Får jag använda papperklädd gips i mitt badrum?
Boverket förbjuder inte pappersklädd gips.
Kravet i Boverkets byggregler är att fukt inte ska komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. Pappersklädd gips är fuktkänslig och det ställer mycket stora krav på det vattentäta skiktets täthet, infästningar, med mera och nogrannt arbetsutförande, för att gipsskivan inte ska bli fuktskadad.
En fuktbeständig skiva är mer tolerant om fukt tränger igenom tätskiktet eller infästningarna.
En behörig plattsättare eller ett försäkringsbolag kan kräva att vissa skivor som är tillverkade för att användas i våtrum ska användas i stället för pappersklädd gips, för att till exempel garantin eller försäkringen ska gälla.
Viktigt att montera dessa skivor enligt tillverkarnas monteringsanvisning.
Jag ska bygga en bastu med dusch i källaren. Hur gör jag?
I just källare så kan det bli komplicerat med hur man gör med tätskikt eftersom det kan finnas markfukt i källargolv och källarväggarna. Om dina ideér är genomförbara och den tekniska lösningen beror på hur källaren är byggd och på markförhållandena.
Behöver jag göra en bygganmälan för ändringar i mitt badrum?
Du ska göra en anmälan till din kommun ifall du ska göra ändringar som berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentliga ändringar av vatten- och avloppinstallationerna. I de fall anmälan krävs får man inte påbörja åtgärderna innan kommunen har gett ett startbesked. Är du osäker på om du behöver göra anmälan eller inte kan du kontakta din kommun.

Bor du i en bostadsrättslägenhet så kontakta först föreningens styrelse. Styrelsen kan ha synpunkter och det kan finnas föreningsstadgar som du måste ta hänsyn till. Tänk på att dina grannar kan drabbas om du orsakar en vattenskada.

Frågor och svar om staket, plank och murar

Krävs det bygglov för ett staket?
Ett vanligt staket eller en grind kräver normalt inte bygglov. Är staketet högre eller tätare eller på annat sätt avviker från ett normalt staket kan det bedömas vara ett plank eller en mur vilket kan kräva bygglov. Det är byggnadsnämnden som gör den bedömningen, kontakta därför alltid byggnadsnämnden i din kommun innan du börjar bygga.
Krävs det bygglov för ett plank?
Ett plank kräver oftast bygglov. Med plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Det saknar betydelse av vilket material planket är gjort. Det är byggnadsnämnden i din kommun som bedömer om det som ska byggas kräver bygglov.

Till ett en- och tvåbostadshus får du anordna en skyddad uteplats med plank inom 3,6 meter från bostadshuset utan bygglov. Planket får dock inte vara högre än 1,8 meter. Om planket byggs närmare gränsen än 4,5 meter krävs medgivande av de grannar som berörs. Ger grannen inte sitt medgivande måste du söka bygglov.

Om fastigheten ligger utanför detaljplan behöver du i vissa fall inte bygglov för plank i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få besked om vad som gäller på din fastighet.

Krävs det bygglov för en mur?
En mur kräver oftast bygglov. En mur är bygglovpliktig oavsett om den är fristående eller har en jordfylld sida en s.k. stödmur. Det är byggnadsnämnden i din kommun som bedömer om det som ska byggas kräver bygglov.

Till ett en- och tvåbostadshus får du anordna en skyddad uteplats med mur inom 3,6 meter från bostadshuset utan bygglov om muren inte är högre än 1,8 meter. Om muren byggs närmare gränsen än 4,5 meter krävs medgivande av de grannar som berörs. Ger grannen inte sitt medgivande måste du söka bygglov.

Om fastigheten ligger utanför detaljplan behöver du i vissa fall inte bygglov för en mur i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få besked om vad som gäller på din fastighet.

Krävs det bygglov för en stödmur?
Oavsett om en mur är fristående eller har en jordfylld sida är det en mur. En mur är oftast bygglovpliktig. Se även frågan “Krävs det bygglov för en mur?”.

Frågor & Svar Lov och byggande

Hur nära bostadshuset får en friggebod stå?

Svar: Alla komplementbyggnader ska vara fristående, även de bygglovsbefriade. Lagen eller förarbetena ger dock ingen vägledning till vad som menas med fristående. Det finns ett rättsfall (KR Göteborg 2010-03-05, mål nr 7156-09) som säger att om man placerar friggeboden direkt mot bostadshuset så är den inte fristående utan den är då entillbyggnad till bostadshuset. Hur långt ifrån bostadshuset som friggeboden måste stå för att vara fristående framgår dock inte av rättsfallet.

Värt att tänka på är att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras (Plan- och bygglagens 8 kap 14 §). En friggebod bör därför inte placeras närmare något annat byggnadsverk än att det går att underhålla båda två.

Hur långt ifrån bostadshuset får en friggebod stå?

Svar: En bygglovsbefriad komplementbyggnad, en s.k. friggebod ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. Lagen eller förarbetena ger dock ingen vägledning till vad som menas med i omedelbar närhet.  Det finns ett nyare rättsfall som kan ge vägledning. I en dom från Mark-och miljödomstolen ansågs att 31 meter från bostadshuset inte är i omedelbar närhet. Byggnaden får enligt domen inte placeras utanför hemfridszonen. (MMD Vänersborg 2013-07-02, mål nr P605-13). Domen innebär inte att just 31 meter är gränsen för hur långt bort den får stå, en äldre Kammarrättsdom sa att 75 meter var för långt bort. Byggnadsnämnden måste göra en bedömning från fall till fall beroende på hur tomten ser ut och används. Friggeboden ska stå på det som används som tomt.

Hur ska byggnadsnämnden gå tillväga vid förlängning av bygglov?

Svar: Det finns ingen möjlighet enligt plan- och bygglagen att förlänga permanenta bygglov, det är enbart tidsbegränsade bygglov som kan förlängas. Har ett permanent bygglov gått ut dvs. att byggnationen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år så ska ett nytt lov sökas och hela handläggningen ska göras om på nytt enligt nu gällande PBL. Handlingar och underlag kan givetvis återanvändas från det första lovet men eventuella berörda ska höras på nytt och det ska tas ett nytt bygglovsbeslut som ska expedieras på nytt.
Kommunen kan ha en lägre taxa för detta nya bygglov om de anser att det är oskäligt att betala full bygglovavgift en gång till.

Kan byggnadsnämnden ge startbesked innan bygglovet vunnit laga kraft?

Svar: Det finns inget som hindrar byggnadsnämnden från att ge startbesked även om bygglovet inte har vunnit laga kraft. Åtgärden kan påbörjas så snart byggherren har fått startbesked men det sker på egen risk tills överklagandetiden har gått ut. Det är lämpligt att byggnadsnämnden upplyser byggherren om detta.

Uppföra friggebod inom 4.5 meter från en gata eller park utan bygglov?

SVAR: Det har diskuterats om en friggebod får uppföras inom 4,5 meter från gräns mot gata/park utan bygglov. Frågan är om man med gränsen även avser gräns mot allmän platsmark och om kommunen kan anses vara en sådan granne som kan ge sitt medgivande. Enligt en dom från Mark- och miljööverdomstolen krävs alltid bygglov om en friggebod placeras inom ett avstånd av 4,5 meter mot gata eller väg. Detta eftersom kommunen inte kan anses vara en sådan granne som kan lämna ett medgivande (MÖD 2013-06-07, mål nr P105-13). Enligt en annan dom från Mark- och miljööverdomstolen ska samma synsätt gälla för alla typer av allmän plats och inte enbart allmän väg (MÖD 2013-09-20, mål nr P1972-13). Friggebod som uppförs närmare än 4,5 meter från gräns mot allmän plats kräver alltså alltid bygglov.

Frågor & Svar Detaljplanering

Går det att neka ett planenligt bygglov?

SVAR: Kommunen kan skjuta upp ett beslut om bygglov i högst två år med hänvisning till ett pågående planarbete på den aktuella platsen.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 28 §

Kommunen kan även neka bygglov med hänvisning till 9 kap 30 § punkt 4, vilket tar upp allmänna bestämmelser om bland annat stads- och landskapsbild och anpassning till omgivningen samt om byggnaden inte uppfyller plan- och bygglagens  utformningskrav.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 § pkt 4

Måste det göras en miljöbedömning vid upphävandet av en detaljplan?

SVAR: I vissa fall kan en miljöbedömning behövas även när en detaljplan upphävs. Därför behöver en behovsbedömning göras för att bland annat avgöra om något av värde behöver skyddas. Det är en bedömning i det enskilda fallet som måste göras.

Går det att göra ändring av detaljplan genom tillägg?

SVAR: Det som beskrivs går inte att göra utan en planprocess. Däremot borde det gå att göra ändringar i flera olika detaljplaner i ett ärende men detta blir administrativt svårt och rörigt. Det lämpligaste vore att göra varje ändring av eller ny detaljplan till ett ärende men med en parallell process för att förenkla det hela. Görs varje ändring för sig så blir även sakägarkretsen mer relevant för just det området som det gäller. Skulle alla ändringarna göras i ett ärende blir sakägarkretsen väldigt stor.

Hänvisningar i planbestämmelser?

SVAR: Boverket har inga konkreta exempel, utan det måste avgöras i varje fall hur bestämmelserna ska utformas. När det gäller bestämmelser som kräver en längre utläggning så anser Boverket att det i så fall bör göras i planbeskrivningen med en tydlig hänvisning i planbestämmelsen, som exempelvis: ” …ska bevaras och skötas enligt vad som preciseras i planbeskrivningens avsnitt X:X”

Boverket vill framhålla att det då blir planbestämmelser och därför måste uppfylla plan – och bygglagens (PBL) krav på tydlighet och att det måste finnas stöd för bestämmelserna i fjärde kapitlet PBL. Med tydlighet menar Boverket bland annat att det inte går att hänvisa till en framtida bedömning av en viss expertis.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap §§

Anledningen till att det bör lyftas in i planbeskrivningen är att denna ska följa planen och på så sätt finns planbestämmelserna tillgängliga när en bedömning ska göras.

Utfartsförbud i detaljplan?

SVAR: Enligt PBL får utfart regleras mot allmänna platser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 9 §

Eftersom man i ett planarbete inte kan veta att den aktuella plangränsen alltid kommer att gränsa till allmän plats i en annan plan så kan man inte sätta utfartsförbud i plangräns. Dessutom går det inte att ange bestämmelser som indirekt reglerar något i en angränsande plan. Eventuella problem som uppstår vid detaljplaneläggning måste lösas i det planarbetet och går det inte inom planområdet så får planområdet utökas så att det är möjligt att lösa problemen. Går inte det heller så är marken inte lämplig och då kan man kanske inte göra plan, eller får undanta delar av planområdet.

Angående att reglera utfartsförbud. Normalt är det oftast kvartersmark (eller vattenområde) som gränsar till den allmänna platsen, men det kan även vara två allmänna platser som gränsar till varandra. Boverket kan inte se att det skulle vara något lagligt hinder mot att sätta utfartsförbud.

Frågor & Svar Region- och översiktsplanering

Går det att överklaga en översiktsplan?

SVAR: Det är bara möjligt att överklaga processen att ta fram översiktsplanen, inte själva innehållet.

Ska en översiktsplan vara strategisk eller vägledande?

SVAR: En översiktsplan bör vara både strategisk och vägledande för detaljplanering och beslut i enskilda tillståndsärenden, t.ex. bygglov.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 2 §

Att översiktsplanen ska vara både strategisk och vägledande betonades redan vid lagändringen 1996. Då infördes bestämmelsen att planeringen ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Regeringen konstaterade i proposition 1994/95:230 att det dittills ofta saknats strategiska överväganden eller ställningstaganden i fråga om t.ex. kommunikationsleder, stormarknader eller större sammanhängande grönområden av betydelse.  Den nya bestämmelsen ansågs ge tydligare utgångspunkter för redovisningen av grunddragen i mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen. ”Med stöd av bestämmelsen om en ändamålsenlig och miljöanpassad struktur av bebyggelse m.m. blir det naturligt att behandla lokaliseringen av bostads- och arbetsområden samt andra strukturbildande anläggningar i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Om översiktsplanen redovisar ställningstaganden i sådana övergripande frågor kan den även läggas till grund för markreservationer eller riktlinjer för efterföljande planering och lokaliseringsprövning.” (prop 1994/95:230, sid 53)

Vid införandet av nya PBL 2011 stärktes översiktsplanens strategiska funktion ytterligare genom stadgandet i 3 kap 5 § att det av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

För att fungera som vägledning för konkreta beslut i bebyggelse- och andra mark- och vattenanvändningsärenden måste alltså översiktsplanen grundas på en uppfattning om vad som karaktäriserar den utveckling och den fysiska struktur som ska eftersträvas.  Detta kan i sin tur inte göras frikopplat från analys av och diskussion om de mer allmänna utvecklingsfrågor kommunen står inför. Med andra ord: för att kunna ge vägledning för olika typer av beslut, behöver översiktsplanen grundas på omvärldsanalyser och mål för utvecklingen i ett nationellt, regionalt och mellankommunalt perspektiv. För att fungera som strategiskt beslutsunderlag bör översiktsplanen också spegla den politiska viljeinriktningen och behandla de för kommunen viktigaste planeringsfrågorna.

När måste ett förslag till översiktsplan som ändrats efter utställning ställas ut på nytt?

SVAR: Ja, planen måste ställas ut igen om den ändras väsentligt.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 18 §

Förarbetena ger ingen tydlig vägledning vad som är en väsentlig ändring. Bestämmelsen har funnits med sedan 1987 års plan- och bygglag. Enligt propositionen till den (prop 1985/86:1) ska som väsentlig ändring räknas ”inte bara sådant som är av väsentlig vikt för medborgarinflytandet utan också sådana ändringar som berör områden av riksintresse och mellankommunala samordningsfrågor”. En ändring från en föreslagen mark- eller vattenanvändning för ett område till en annan torde i allmänhet vara väsentlig. Det är kommunen själv som bedömer om en ändring efter utställning är väsentlig och om utställningen i så fall behöver göras om. Beslut att inte på nytt ställa ut en översiktsplan som ändrats utgör en sådan formell grund som översiktsplaner kan överklagas på.