Komplementbyggnad utanför detaljplan

Utanför område med detaljplan får man under vissa förutsättningar uppföra en komplementbyggnad till en- eller tvåbostadshus utan att det kräver vare sig bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Komplementbyggnaden ska vara fristående och placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. Byggnaden får inte placeras närmare tomtgräns mot granne än 4,5 meter, om inte de grannar som berörs medger det. Inom vissa områden får en sådan komplementbyggnad inte byggas. Förutom de övriga lovbefriade åtgärderna, det vill säga de så kallade friggebodarna eller Attefallshusen, får man alltså utanför område med detaljplan även bygga andra och större komplementbyggnader utan bygglov.Komplementbyggnaden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets Byggregler, BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Om en komplementbyggnad har uppförts som inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Vad är en komplementbyggnad

Med komplementbyggnad avses en byggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus. Exempel på komplementbyggnader är fristående uthus, garage eller växthus. (jfr Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

Komplementbyggnad kräver inte anmälan

Utanför område med detaljplan krävs inte bygglov för att uppföra en komplementbyggnad vid en- och tvåbostadshus. För sådana komplementbyggnader behöver inte heller en anmälan till byggnadsnämnden göras. Inom vissa områden får en bygglovsbefriad komplementbyggnad dock inte uppföras. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse. Det gäller även inom områden med områdesbestämmelser när kommunen har beslutat om utökad lovplikt.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,8 §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Var får man bygga komplementbyggnaden

Byggnaden får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga en komplementbyggnad där.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus och kan också innefatta större kolonistugor. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att bygga komplementbyggnaden borde, precis som för friggeboden, gälla även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Hur många komplementbyggnader får byggas

Att orden en eller ett placeras framför flertalet substantiv i paragrafen som reglerar detta innebär ingen begränsning till ett visst antal i sak. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 468)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Hur stor får komplementbyggnaden vara

Hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad utanför detaljplan får vara framgår inte av vare sig lagen eller förarbetena. Komplementbyggnaden ska dock ha karaktären av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillskottet inte får vara så betydande att det kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (jfr prop. 1985/86 sid. 276)

Många kommuner har tagit fram riktlinjer för hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad får vara. Sådana riktlinjer är dock inte juridiskt bindande.

Hur hög får komplementbyggnaden vara

Det finns ingen begränsning på hur hög komplementbyggnaden får vara. Den ska dock ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att den inte får vara så betydande att byggnaden kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 276)

Får komplementbyggnaden ha källare, vind eller loft

Det finns inget hinder mot att bygga med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6,9 §§

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge komplementbyggnaden uppfyller villkoren för att vara bygglovbefriad samt att alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls.

Vad får komplementbyggnaden användas till

Exempel på vad en komplementbyggnad kan användas till är båthus, bastu, garage, förråd och gäststuga. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274 f.)

Hur långt ifrån bostadshuset får komplementbyggnaden placeras

Byggnaden måste uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av lag eller förarbeten hur begreppet “omedelbar närhet” ska tolkas. Det finns dock två vägledande rättsfall som handlar om friggebodar. I ett äldre rättsfall ansågs placering 75 m från bostadshuset vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet och i ett senare rättsfall ansågs 31,2 m vara för långt. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridzon utökas eller att allemansrätten inskränks. En bedömning ska göras i varje enskilt fall. (Kammarrätten i Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06, MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13) (jfr Didón m.fl. (2011). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik 9:2-9)

Hur nära gräns får byggnaden placeras

Om man placerar komplementbyggnaden närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. När en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Om komplementbyggnaden ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad byggnad. I det fallet måste bygglov sökas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Av rättspraxis till friggebodar framgår det att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Samma resonemang som förs i domarna om friggebodar borde gälla även för en bygglovsbefriad komplementbyggnad utanför område med detaljplan. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. Om byggnaden placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13, MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För en komplementbyggnad som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Områden där komplementbyggnad inte får byggas

Inom vissa områden får en bygglovsbefriad komplementbyggnad inte uppföras. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse. Det gäller även inom områden med områdesbestämmelser när kommunen har beslutat om utökad lovplikt.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,8 §§

SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE

Om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse kan bygglov krävas om det behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Sammanhållen bebyggelse är i PBL definierad som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Boverket anser, att för att det ska vara sammanhållen bebyggelse krävs det minst två tomter, som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, och att det på vardera tomten ska finnas minst tre byggnadsverk varav minst en byggnad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 142 f.)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Många kommuner hade för begreppet samlad bebyggelse, enligt ÄPBL, markerat dessa områden på kartor. Det är lämpligt att hantera sammanhållen bebyggelse på ett likartat sätt. Byggnadsnämnden är dock tvungen att ta med områden med färre byggnadsverk än vid samlad bebyggelse. Det måste även göras en bedömning om bygglov behövs för varje område med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

OMRÅDEN MED UTÖKAD LOVPLIKT

Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för en komplementbyggnad utanför sammanhållen bebyggelse.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Komplementbyggnaden ska följa områdesbestämmelser

Även om byggnaden inte kräver bygglov så får den inte strida mot bestämmelser i områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Komplementbyggnad inom strandskyddat område

Förutom plan- och bygglagen kan annan lagstiftning sätta gränser för var komplementbyggnaden får placeras. Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att byggnaden inte får uppföras där. Inom sådana områden måste strandskyddsdispens sökas.
Miljöbalk (1998:808) 7 kap §§

Vilka krav gäller för komplementbyggnaden

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en komplementbyggnad måste åtgärden uppfylla samtliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. Utformnings- och egenskapskraven på byggnader får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får dock enbart göras i särskilda fall.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Komplementbyggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid placering av komplementbyggnaden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för komplementbyggnaden.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-5,7 §§

Byggs komplementbyggnaden inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får åtgärden inte medföra att området förvanskas.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Vilka bygglovsbefriade åtgärder får göras till komplementbyggnaden

Komplementbyggnaden får förses med ett bygglovbefriat skärmtak över altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean av samtliga skärmtak som uppförs på tomten får inte överstiga 15 m2.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

De bygglovsbefriade åtgärder som får göras på eller i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus, till exempel 15 m2 tillbyggnad eller takkupor, får inte göras på komplementbyggnader. Detta eftersom en komplementbyggnad inte är ett en- eller tvåbostadshus.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a,4b,4c,4e §§

Vad händer om komplementbyggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om komplementbyggnaden uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vad händer om byggnaden inte har byggts enligt kraven

Om komplementbyggnaden bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga uppförandet av komplementbyggnaden

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en komplementbyggnads placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I så fall får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden som påbörjar ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra bygglovsbefriade komplementbyggnader

Till en- eller tvåbostadshus utanför detaljplan får man förutom komplementbyggnad även bygga en så kallad friggebod på max 15 m2 samt ett så kallat Attefallshus på max 25 m2 utan bygglov. Utanför område med detaljplan krävs dock anmälan och startbesked från byggnadsnämnden om Attefallshuset ska användas som komplementbostadshus. Utanför detaljplan får man alltså i vissa fall uppföra både en komplementbyggnad och en friggebod utan bygglov och anmälan samt ett Attefallshus utan bygglov men med anmälan om det är ett komplementbostadshus.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,4a,4 §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§