Tillbyggnad max 15 m2

Det krävs i de flesta fall bygglov för tillbyggnad. Det krävs dock inte alltid bygglov för att göra högst en tillbyggnad på max 15,0 m2 på en- eller tvåbostadhus. Detta gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. Tillbyggnaden får inte placeras närmare tomtgräns mot granne än 4,5 meter, om inte de grannar som berörs medger det. Inom vissa områden får en sådan bygglovsbefriad tillbyggnad inte byggas. Tillbyggnaden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets Byggregler, BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Däremot får tillbyggnaden strida mot detaljplanen. En anmälan måste i de flesta fall skickas in tillbyggnadsnämnden och startbesked ska lämnas innan bygget får påbörjas. Slutbesked krävs innan tillbyggnaden får tas i bruk. Om en tillbyggnad uppförs utan anmälan eller startbesked räknas den som olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Om tillbyggnaden görs utanför detaljplanelagt område krävs i vissa fall inte anmälan och startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2,4b §§
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2-4 §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Vad är en tillbyggnad

Med tillbyggnad menas åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym, oavsett i vilken riktning detta sker. Det kan vara uppåt, åt sidan eller nedåt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 676)
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Tillbyggnad kräver oftast anmälan

Att göra en tillbyggnad max 15 m2 kräver inget bygglov, men däremot en anmälan till byggnadsnämnden. Ett startbesked krävs för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta tillbyggnaden i bruk. Utanför detaljplanelagt område krävs dock ingen anmälan för en sådan tillbyggnad. Utanför detaljplanelagt område men inom områden med sammanhållen bebyggelse eller inom områden med områdesbestämmelser med utökad lovplikt kan dock anmälan krävas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3-4 §§
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,8 §§

Läs mer om byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder under rubriken Byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder .

På vilka byggnader får tillbyggnaden göras

Tillbyggnaden får byggas på en- och tvåbostadshus. Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus och kan också innefatta större kolonistugor. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att göra tillbyggnaden borde, precis som för friggeboden, gälla även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Tillbyggnaden får inte göras på ett komplementbostadshus. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 29)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Hur många tillbyggnader får byggas

Den bygglovbefriade tillbyggnaden på högst 15 m2 får bara göras en gång. Det är alltså inte möjligt att först göra en tillbyggnad, och därefter ytterligare en tillbyggnad. Detta gäller även om den första tillbyggnaden är mindre än 15 m2. (jfr prop. 2013/14 127 sid. 33)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Hur stor får tillbyggnaden vara

Tillbyggnaden får inte ha en större bruttoarea än 15,0 m2. Tillbyggnaden får uppföras i flera plan så länge man inte överskrider begränsningen för bruttoarean om 15,0 kvadratmeter. Beräkning av bruttoarea sker enligt standarden SS 21054:2009. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Det finns inget hinder mot att bygga tillbyggnaden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt. Om källaren har bruttoarea ska den också räknas in i den area som får byggas till utan krav på bygglov. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 33)
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6,9 §§
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge bruttoarean inte överskrids och alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls.

Hur hög får tillbyggnaden vara

Höjden på tillbyggnaden får inte överstiga bostadshusets taknockshöjd.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Hur nära gräns får tillbyggnaden göras

Om man placerar tillbyggnaden närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. När en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Om tillbyggnaden ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad tillbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §§

Av rättspraxis till friggebodar framgår, att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Samma resonemang som förs i domarna om friggebodar borde gälla även för en bygglovsbefriad tillbyggnad. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. Om tillbyggnaden placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13, MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För en tillbyggnad som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Områden där tillbyggnaden inte får byggas

Inom vissa områden får en bygglovsbefriad tillbyggnad på max 15 m2 inte byggas. Det gäller i områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser och övnings-eller skjutfält, i särskilt värdefulla områden och i områden med utökad lovplikt.

Områden av riksintresse för totalförsvaret
Tillbyggnaden får inte byggas inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §§
Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Ofta redovisar kommunerna även dessa influensområden i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för uppförande av komplementbostadshus eller tillbyggnader. Byggnation inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena.
(jfr prop. 2013/14:127 sid. 26, 34)
Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Särskilt värdefulla områden
Bygglovsbefrielsen för tillbyggnad på max 15 m2 gäller inte för en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §§
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg för att paragrafen ska vara tillämplig. Byggnadsnämndens ställningstagande att en byggnad eller ett bebyggelseområde är särskilt värdefullt har rättsverkan gentemot enskilda. Byggnadsnämnden måste därför fatta ett särskilt beslut om detta. Den enskilde har då möjlighet att ifrågasätta kommunens bedömning genom att överklaga beslutet.

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Detsamma gäller om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

I övriga situationer måste byggnadsnämnden göra en bedömning i det enskilda fallet. Som underlag för sin bedömning kan kommunen utnyttja olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

För att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Observera att det dock enbart kan handla om en bedömning, det slutliga ställningstagandet måste göras i varje enskilt fall. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 25)

Mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde kan du läsa på sidan om Förvanskningsförbudet i Tema kulturvärden.

Områden med utökad lovplikt
Kommunen får i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för tillbyggnader i ett område som utgör en värdefull miljö. Om det i en detaljplan som har antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för bygglovsbefriade tillbyggnader på max 15 m2.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §§
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §
Övergångsbestämmelser SFS 2014:477 pkt 3

Strandskydd

Förutom plan- och bygglagen kan annan lagstiftning sätta gränser för var tillbyggnaden får byggas. Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att tillbyggnaden inte får göras där. Inom sådana områden kan strandskyddsdispens krävas. Byggnadsnämnden ska informera om krav som ställs enligt annan lagstiftning i samband med startbeskedet.
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 24 §
Miljöbalk (1998:808) 7 kap §§

Tillbyggnaden får vara planstridig

Tillbyggnaden får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får göras på prickmark, eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. Byggnadsnämnden får inte neka startbesked på grund av att tillbyggnaden är planstridig.
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för tillbyggnaden

Tillbyggnaden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i PBL, PBF, BBR och EKS.

Tillbyggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid placering av tillbyggnaden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att tillbyggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för tillbyggnaden.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-7 §§

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Vad händer om tillbyggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om tillbyggnaden uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vad händer om tillbyggnaden byggs utan anmälan eller startbesked

Om en tillbyggnad på max 15 m2 uppförs utan att anmälan görs eller startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att göra en anmälan eller att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,19 §§

Vad händer om tillbyggnaden inte har byggts enligt kraven

Om tillbyggnaden bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga uppförandet av tillbyggnaden

Om någon är missnöjd med tillbyggnadens placering, utformning eller användning kan en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden som då ska påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR, EKS eller startbeskedet. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra bygglovsbefriade tillbyggnader

Om ett en- eller tvåbostadshus ligger utanför detaljplanelagt område kan det få byggas till med en liten tillbyggnad utan bygglov. Detta gäller utanför sammanhållen bebyggelse och i vissa fall även inom sammanhållen bebyggelse. I dessa fall krävs ingen anmälan.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §