Tillbyggnad utanför detaljplan

Det krävs i de flesta fall bygglov för tillbyggnad. Utanför område med detaljplan får man under vissa förutsättningar göra tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader utan att det kräver vare sig bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Tillbyggnaden får inte placeras närmare tomtgräns mot granne än 4,5 meter, om inte de grannar som berörs medger det. Inom vissa områden får en sådan bygglovsbefriad tillbyggnad inte byggas.

Tillbyggnaden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets Byggregler, BBR och Europeiska konstruktionsstandarderna, EKS. Om en tillbyggnad har uppförts som inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2,6 §§

Vad är en tillbyggnad

Med tillbyggnad menas åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym, oavsett i vilken riktning detta sker. Det kan vara uppåt, åt sidan eller nedåt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 676)
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Tillbyggnad kräver inte anmälan

Utanför områden med detaljplan krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad på en- och tvåbostadshus och på tillhörande komplementbyggnader. För sådana tillbyggnader behöver inte heller en anmälan till byggnadsnämnden göras. Inom vissa områden får en bygglovsbefriad tillbyggnad inte byggas. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse. Det gäller även inom områden med områdesbestämmelser när kommunen har beslutat om utökad lovplikt.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,8 §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

På vilka byggnader får tillbyggnaden göras

Tillbyggnaden får göras på en- och tvåbostadshus och på tillhörande komplementbyggnader.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. (Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

En- och tvåbostadshus innefattar även fritidshus och kan också innefatta större kolonistugor. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning.

Rätten att göra tillbyggnaden borde, precis som för friggeboden, gälla även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Med komplementbyggnad avses byggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus. Exempel på komplementbyggnader är fristående uthus, garage eller växthus. (jfr Tekniska nomenklaturcentralen 95, Plan- och byggtermer 1994)

Hur många tillbyggnader får byggas

Att orden en eller ett placeras framför flertalet substantiv i paragrafen som reglerar detta innebär ingen begränsning till ett visst antal i sak. (prop. 2009/10:170 sid. 468)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Hur stor får tillbyggnaden vara

Det är bara en liten tillbyggnad som får göras utan bygglov. Vad som avses med liten tillbyggnad framgår dock varken av lagen eller av förarbetena. Tillbyggnaden ska ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillbyggnaden inte får vara så betydande att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. Exempel på en liten tillbyggnad kan vara tillbyggnad med ett eller två bostadsrum, ett badrum, ett förråd, ett garage, en veranda, en balkong eller en uteplats med tak. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274 f.)

Många kommuner har tagit fram riktlinjer för vad de anser är en liten tillbyggnad. Sådana riktlinjer är dock inte juridiskt bindande.

Det finns inget hinder mot att bygga tillbyggnaden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6,9 §§

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge tillbyggnaden fortfarande är liten och alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls.

Hur hög får tillbyggnaden vara

Det finns ingen begränsning på hur hög en tillbyggnad får vara. Tillbyggnaden ska dock ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillbyggnaden inte får vara så betydande att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274 f.)

Hur nära gräns får tillbyggnaden göras

Om man placerar tillbyggnaden närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel från bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. När en grannfastighet ägs av flera fastighetsägare behövs medgivande från alla. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 256)

Om tillbyggnaden ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad tillbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2,6 §§

Av rättspraxis till friggebodar framgår det att vid placering närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs bygglov. Samma resonemang som förs i domarna om friggebodar borde gälla även för en bygglovsbefriad tillbyggnad. Den som äger vägen eller den allmänna platsen, oftast kommunen, anses inte vara en sådan berörd granne som kan medge placeringen. Om tillbyggnaden placeras närmare gräns mot allmän plats än 4,5 meter räknas den alltså inte som bygglovsbefriad. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13, MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972-13)

För en tillbyggnad som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Områden där tillbyggnaden inte får byggas

Inom vissa områden får en bygglovsbefriad tillbyggnad inte byggas. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse. Det gäller även inom områden med områdesbestämmelser när kommunen har beslutat om utökad lovplikt.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6,8 §§

Sammanhållen bebyggelse
Om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse kan bygglov krävas om det behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Sammanhållen bebyggelse är i PBL definierad som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Boverket anser, att för att det ska vara sammanhållen bebyggelse krävs det minst två tomter, som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, och att det på vardera tomten ska finnas minst tre byggnadsverk varav minst en byggnad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 142 f.)
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Många kommuner hade för begreppet samlad bebyggelse, enligt ÄPBL, markerat dessa områden på kartor. Det är lämpligt att hantera sammanhållen bebyggelse på ett likartat sätt. Byggnadsnämnden är dock tvungen att ta med områden med färre byggnadsverk än vid samlad bebyggelse. Det måste även göras en bedömning om bygglov behövs för varje område med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Områden med utökad lovplikt
Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för en liten tillbyggnad utanför sammanhållen bebyggelse.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Tillbyggnaden ska följa områdesbestämmelser

Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov så får den inte strida mot bestämmelser i områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Strandskydd

Förutom plan- och bygglagen kan annan lagstiftning sätta gränser för var tillbyggnaden får byggas. Om ett område omfattas av strandskydd enligt miljöbalken kan det medföra att tillbyggnaden inte får göras där. Inom sådana områden kan strandskyddsdispens krävas.
Miljöbalk (1998:808) 7 kap §§

Vilka krav gäller för tillbyggnaden

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att göra en tillbyggnad måste åtgärden uppfylla samtliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. Utformnings- och egenskapskraven på byggnader får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Tillbyggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid placering av tillbyggnaden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att tillbyggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.
Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS gäller även för tillbyggnaden.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1-2,4-7 §§

Görs tillbyggnaden på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får inte åtgärden medföra att byggnaden eller området förvanskas.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Vad händer om tillbyggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om tillbyggnaden uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,51,17,20 §§

Vad händer om tillbyggnaden inte har byggts enligt kraven

Om tillbyggnaden bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Kan någon överklaga uppförandet av tillbyggnaden

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en tillbyggnads placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I så fall får en anmälan göras till byggnadsnämnden som påbörjar ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. (jfrprop. 2013/14:127 sid. 58-60) (HFD 2011 not. 93)
Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Andra bygglovsbefriade tillbyggnader

Ett en- eller tvåbostadshus kan få byggas till med en tillbyggnad på max 15 m2 utan bygglov men det kräver en anmälan och ett startbesked från byggnadsnämnden. Utanför detaljplanelagt område krävs dock ingen anmälan för en sådan tillbyggnad. Där får man alltså göra både små tillbyggnader och en tillbyggnad på max 15 m2 utan bygglov och anmälan. Utanför detaljplanelagt område men inom områden med sammanhållen bebyggelse eller inom områden med områdesbestämmelser med utökad lovplikt kan dock anmälan krävas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b,6,8 §§
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§